GT 20 okt – 11 000 fastigheter hotas av jordskreden – GT uppmärksammade min motion om skredriskerna vid GötaÄlvdalen

Just nu är grundvattennivån i stora delar av Sverige rekordlåg. Det kan därför verka malplacerat att varna för riskerna för översvämningarna och jordskred. Men det är exakt vad de båda moderata riksdagsledamöterna Camilla Waltersson Grönvall från Lilla Edet och Sten Bergheden från Mariestad gör i två separata men ändå sammanhängande färska motioner till riksdagen.

Och det gör de helt rätt i.

Motionerna handlar om översvämningsriskerna vid Vänern respektive rasriskerna längs Göta älv, som hör till de högsta i landet. Västsverige vilar till stor del på lerjord, och översvämningar eller kraftiga regnfall kan leda till omfattande jordskred. Minnesgoda GT-läsare kommer säkert ihåg till exempel Götaraset, Surteraset, Tuveraset och Smårödsraset.

Två fakta gör att situationen i dag är speciellt allvarlig. Dels har vi under senare år drabbats av våldsamma skyfall, vilka gjort lerjorden “lös”, och också lett till kraftiga nivåskillnader vad det gäller vattenståndet i Vänern. Detta hotar flera städer runt sjön, inte minst Karlstad, vars centrum är lågt beläget. För att då avvattna Vänern måste flödet i Göta älv ökas.

Dels har vi det faktum att Göta älvdalen nu exploateras hårt med byggen av vägar, järnväg och bostadsområden. Det innebär att man flyttar stora jordmassor – och det var just det som direkt vållade det omfattande Smårödsraset 2006. Stora schaktmassor innebar en hård belastning på den underliggande leran, som började glida – och jordskredet var ett faktum.

Redan nu, säger de båda riksdagsledamöterna i sin ena motion, berörs 11 000 fastigheter i Göta älvdalen av den omedelbara rasrisken. Och antalet växer alltså på grund av nybyggnation.

Detta är inget nytt för myndigheterna. Flera utredningar har gjorts, bland annat av Statens geotekniska institut (SGI), och alla är eniga om att skredrisken är överhängande samt att det är av största vikt att förebyggande åtgärder vidtas.

Men just där blir det problem. För det är ingen liten affär, det handlar om miljardkostnader, dessutom om naturingrepp som kan mötas av protester. Det gör att såväl enskilda myndigheter som berörda kommuner skjuter över ansvaret på varandra. Och staten har hittills inte visat något större intresse för riskerna.

Waltersson Grönvall och Bergheden menar att olika former för samordning måste utredas, och att regeringen måste “se över möjligheterna” att skapa en hållbar modell för vilka åtgärder som ska vidtas. De betonar att ärendet brådskar, och det har de helt rätt i: Detta är inget som får hamna i långbänk, särskilt inte med tanke på att det tar ett eller ett par årtionden att genomföra vad som göras måste.

Vi talar om stora summor, men erfarenheter från tidigare ras visar inte bara att jordskred kan vålla väldiga ekonomiska förluster, utan också personskador och dödsfall. Till det kommer de traumatiska upplevelser som de drabbade får leva med efter att ha förlorat hela hemmet och alla känslomässigt värdefulla minnessaker och andra ägodelar.

Det är värt några miljarder om det kan förhindras.

http://www.expressen.se/gt/ledare/11-000-fastigheter-hotas-av-jordskreden/

Kommentera