GT Debatt 7 sep: Så ska fler ta sig in på arbetsmarknaden

 

Ett större antal elever bör ges möjlighet att välja en lärlingsutbildning, det vill säga en praktisk gymnasieutbildning på en arbetsplats. Detta för att sänka tröskeln in till ett fast jobb på arbetsmarknaden. Traditionellt har Sverige haft yrkesutbildningen placerad vid skolan, medan andra länder i Europa, såsom Tyskland och Österrike, har yrkesutbildningen stationerad vid arbetsplatsen. Gemensamt för dessa länder är också att ungdomsarbetslösheten är lägre.

I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett antal insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet.

Arbetsplatser som tar emot en lärling får i dag 30 000 kronor per lärling och år. För att motivera arbetsgivare ytterligare att ta emot lärlingar föreslås att anordnarbidraget höjs till 47 500 kronor per lärling och år. Dessutom föreslås det att anordnarbidraget höjs vidare med 10 000 kronor per lärling och år om handledaren på arbetsplatsen genomfört en av skolverket godkända handledarutbildning. Vidare föreslås utvecklingsbidrag så att flera lärlingsutbildningar etableras runtom i Sveriges kommuner.

En lärling kan ha ökade kostnader under sin lärlingsperiod. Vi föreslår därför att det utgår 1 000 kronor per studiemånad då lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar cirka 100 kronor per dag som eleven är på arbetsplatsen.

Flera organisationer visar stort engagemang att arbeta för ökad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), både inom lärlingsutbildning och inom skolplacerad yrkesutbildning. För att stimulera detta föreslås utvecklingsstöd till organisationerna under tre år. Slutligen vill vi införa en ny särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, som bygger på att lärlingen är elev och får lön enligt avtal.

Lärlingsutbildningar är mycket positiva på många sätt. De ger arbetslivserfarenhet och elever som känner sig skoltrötta, eller som är mer praktiskt inriktade, kommer att få nya möjligheter till en bra utbildning. De kommer även att underlätta för elever att få sommarjobb och förhoppningsvis jobb efter studietiden. Detta är en fördel för både elever och arbetsgivare.

Sammanlagt handlar det om en satsning på över en miljard kronor för de kommande fyra åren. Med förslag om lärlingsutbildning är vår målsättning att det ska bli högre kvalitet på yrkesutbildningen och fler lärlingar. Vi tänker fortsätta arbeta för att höja utbildningsnivån och underlätta för unga att få ett arbete.
Camilla Waltersson Grönvall
Riksdagsledamot (M) Västra Götalands läns norra, utbildningsutskottet.
 

Kommentera