Artikel: ttela den 7 maj: Ljuger Socialdemokraterna medvetet?

Publicerad 7 maj 2013

Nya Moderaternas och Socialdemokraternas åsikter går ofta isär. Detta är politikens väsen. Däremot är det djupt oroande att våra kollegor far med osanning i den så viktiga skolfrågan. Att som S-ledamöterna Jörgen Hellman, Christina Oskarsson och Peter Johnsson i TTELA 22 april påstå att “moderatregeringen föreslår ettåriga gymnasieprogram” är rent nonsens. Var står det i budgeten för 2013? Svaret är: Ingenstans. Antingen ljuger S medvetet eller svävar i ren okunnighet.

Det är glädjande att det finns hedersamma Socialdemokrater, likt den ledamot i riksdagens utbildningsutskott som vid gymnasiedebatten i riksdagen erkände att S felaktigt påstått att en ettårig gymnasielinje föreslagits. Kanske skulle våra kollegor på Norra Älvsborgsbänken ta intryck av denna ledamot och lära sig ett och annat.

Under de senaste åren har Alliansen städat upp den oreda som S lämnade efter sig i skolan. Genom att återuppta kunskapslinjen med stora förändringar av både grund- och gymnasieskola har vi tagit ansvar.

S gör en riktig observation i att arbetsgivare inte vill anställa 16 -17-åringar utan fullständig gymnasieutbildning. Här blir S-förslaget om obligatorisk gymnasieskola dock motsägelsefullt. Många av dem som inte fullföljde gymnasieutbildningen gick på treåriga yrkesinriktade eller individuella program. Skoltröttheten gjorde att de hoppade av. Konsekvensen blev att en tredjedel av varje årskull misslyckades i Socialdemokraternas gymnasieskola. S vill alltså ha tillbaka den situation där tusentals ungdomar varje år misslyckas med att fullfölja gymnasiet.

Nya Moderaterna ser att ungdomar har olika sätt att lära. Därför har vi i Alliansen reformerat gymnasieskolan till att vara bättre anpassad till elevernas förutsättningar och framtidsplaner. Vi har varit lyhörda och vill nu ändra så att man i alla praktiska program kan låsa in högskolebehörighet inom de obligatoriska 2 500 poängen. Vi har ökat valmöjligheterna genom att erbjuda både teoretiska och praktiska program. Frågan S måste svara på är hur de med kravet på obligatorisk gymnasieskola förhåller sig till de elever som inte vill läsa in högskolebehörighet?

S gör en stor retorisk poäng av att de skulle vara ensamma om att vara oroade över den svenska skolan. Så är det inte. Det är vi som har agerat. Det är också vi som har återinfört möjligheten att läsa efter sina mål på den svenska gymnasieskolan.

Camilla Waltersson Grönvall

Mikael Cederbratt

Henrik Ripa

 

Kommentera