Repotage om mig i Lärarnas tidning 5 sep: kammaren eller skolan

På valdagen avgörs det om Camilla Waltersson Grönvall ska bli kvar i riksdagen en andra mandatperiod – eller återgå till lärarjobbet.

Den här vackra salen heter sammanbindningsbanan, dels för att den förbinder gamla förstakammarsalen med andrakammarsalen, dels därför att dåtidens politiker kunde träffas här och prata ihop sig i svåra frågor.
Camilla Waltersson Grönvall, en av nutidens riksdagsledamöter, visar sin arbetsplats för en grupp moderata partikamrater från Ale kommun. Hon leder dem runt i de två husen på Helgeandsholmen och stannar allt som oftast till för att engagerat lägga ut texten om än det ena, än det andra. I den stolen i finansutskottet brukar Anders Borg sitta när han frågas ut, kanske går det fortfarande att känna värmen efter honom i ryggstödet.
Där är hennes bänk i plenisalen. Den delade hon tidigare med sverigedemokraten Erik Almqvist, tills han en kväll gav sig ut på stan »med mindre lämpliga tillhyggen« – alltså järnrör – och försvann. Alemoderaterna myser och ryser om vartannat. Camilla Waltersson Grönvall kan konsten att fånga sina åhörare, men så är hon också lärare.
Fast nu är det ett tag sedan hon lämnade sina högstadieelever och kolleger i Sjuntorpskolan i Trollhättan. Camilla Waltersson Grönvall har suttit hela mandatperioden i riksdagen och innan dess var hon föräldraledig ett år. Arbetet i riksdagen är hennes första politiska heltidsuppdrag, men hon har varit aktiv i Moderaterna i tre decennier.
Engagemanget har alltid inspirerats av – och tidigare kombinerats med – skolarbetet. – Jag gick med i Moderata ungdomsförbundet i åttan, när jag fick höra att jag och flera klasskamrater skulle få fyror i betyg i något ämne, eftersom femmorna inte räckte till.
Då tände jag till på politik. Jag ville ha fokus på kunskap och valfrihet – och att alla i en klass skulle kunna få femmor, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Nästa skolfråga som fick henne att ilskna till rejält var lärarutbildningen. Efter gymnasiet arbetade hon några år som lärarvikarie.
Högstadiet tjusade mest. Hon började plugga i Karlstad, men bytte snart till Göteborg eftersom det underlättade det politiska arbetet på hemmaplan i Lilla Edet.
– Men poängen jag tagit i Karlstad godtogs inte i Göteborg. Utbildningen ansågs för flummig. Och det var den. Undervisningen kändes ofta irrelevant. Vi skulle bland annat gestalta och dramatisera ämnen som döden.
En hel lektion ägnades åt vilka färgpennor man skulle använda på svarta respektive vita tavlan. Då undrade jag om jag verkligen ville bli lärare.

MEN DET BLEV HON, i svenska och engelska, på nyöppnade Sjuntorpskolan i Trollhättan.
Där har hon stannat, tills hon valdes in i riksdagen för fyra år sedan. Det kom oväntat, för hon trodde sig inte stå på valbar plats. I stället hade en kommunalrådspost hägrat för den dåvarande ordföranden i utbildningsnämnden.
– Jag var faktiskt besviken, och skräckslagen.
För hur skulle jag rådda hem det här? Min dotter var ett år och fyra månader och vi hade ingen barnomsorgsplats.
Lösningen blev att ta med flickan till Stockholm, där hon fick plats på riksdagens barnverksamhet. Maken och de äldre barnen stannade i Lilla Edet. Men den första hösten blev tuff. Camilla Waltersson Grönvall hade mycket att lära, samtidigt som dottern varje morgon gjorde klart att hon ville tillbringa dagen med sin mamma.
Efter nyår vände allt. Dottern började trivas på förskolan och Camilla Waltersson Grönvall fick nya och större uppgifter i utbildningsutskottet, där hon till sin glädje placerats trots att traditionen säger att ledamöterna helst inte ska ha för stark personlig och professionell koppling till ärendena i sitt utskott.
– Sedan drog jag en vinstlott när vi moderater fördelade arbetet och jag fick ansvar för förskolefrågorna. Jag började hitta min roll och mitt nätverk i riksdagen och allt blev bara roligare och roligare.
NUMERA ÄR Camilla Waltersson Grönvall full av entusiasm över sitt uppdrag.
– Det är fantastiskt att som lärare få arbeta med utbildningsfrågor på den här nivån, där min erfarenhet och mitt engagemang faktiskt påverkar politiken. Vi i alliansen får kritik för att resultaten i skolan ännu inte förbättrats, men då glöms det bort att 2011 var det största reformåret sedan 1842 när folkskolan infördes.
Det tar tid innan alla förändringar får genomslag. Riksdagsarbetet utförs tre dagar i veckan i Stockholm. Måndag och fredag jobbar ledamöterna på hemmaplan, ofta genom att göra studiebesök eller läsa in handlingar.
Tisdag morgon tar Camilla Waltersson Grönvall flyget från Trollhättan till Bromma, för att hinna till veckans första möte i utbildnings utskottet. Där behandlas alla regeringens propositioner och ledamöternas motioner som rör skolan. Majoriteten och oppositionen arbetar fram olika förslag till beslut. Resten av tiden i huvudstaden ägnas bland annat åt möten med den moderata riksdags gruppen, de övriga allianspartiernas leda möter, ledningen på utbildningsdepartementet och andra med åsikter om skolpolitiken.
– Jag har stor nytta av min lärarbakgrund.
Den ger mina åsikter legitimitet. Men yrkeskunskaperna kan ibland göra att man ställer sig frågande till saker som alla andra tycker är bra. Små klasser är ett exempel. Alltför många elever är naturligtvis tufft, men blir klasserna för små kan dynamiken i stället försvinna.
Men det är bara att acceptera att man inte alltid får som man vill.

JUST MÖJLIGHETEN att bestämma själv är annars något som Camilla Waltersson Grönvall framhåller när hon jämför hur det är att jobba i riksdagen och skolan.
– Som ledamot har man en väldig frihet att själv utforma sitt uppdrag och disponera sin tid. Som lärare är du mer bunden, förutom lektionerna krävs också förberedelse och efterarbete.
En annan stor skillnad är ersättningen.
Camilla Waltersson Grönvalls riksdagsarvode är 59 800 kronor i månaden, dubbelt så mycket som hon hade som lärare.
– En gång sattes arvodena i relation till vad en lärare tjänade, så här finns en historisk koppling som visar att det hänt något alldeles bedrövligt. Lärarnas löner måste upp.
Men det finns också likheter – stressen till exempel.
– Du känner ständigt att du inte räcker till, både som lärare och riksdagsledamot. Det finns alltid mer feedback att ge och fler saker att läsa på. Arbetsdagarna kan vara hur långa som helst.

JUST DENNA DAG är en torsdag, vilket innebär ännu ett möte i utbildningsutskottet. Camilla Waltersson Grönvall är först på plan men får snart sällskap. Miljöpartiets Jabar Amin släntrar in. De skämtar om gårdagskvällens seminarium på Vetenskapsakademien.
I vanlig ordning har hans namn under presentationen blivit omkastat och feluttalat »nästan värre än av talmannen«.
Innan mötet inleds hinner Camilla Waltersson Grönvall också jämföra sin kalender med alliansvännerna och byta några ord med Vänsterpartiets Rossana Dinamarca. De har varit politiska motståndare sedan tiden i respektive ungdomsförbund, men blivit personliga kompisar i utskottet. Ibland pendlar de med samma flygplan mellan Trollhättan och Stockholm och som småbarnsföräldrar i riksdagen har de haft en hel del att prata om. Mötet är kort och Camilla Waltersson Grönvall skyndar vidare till receptionen, där moderaterna från Ale väntar. Hon lotsar dem genom säkerhetskontrollen och visar runt i husen. Besökarna fotograferar flitigt med sina mobiler. I plenisalen, där moderaterna förevigar varandra i talarstolen, tar rundturen tillfälligt stopp. En anställd ger Camilla Waltersson Grönvall en uppsträckning för att hon släppt in dubbelt så många gäster som de tillåtna tio – och för att några av dem satt sig i bänkarna och bläddrat i handlingarna som lagts fram inför dagens beslut. Camilla Waltersson Grönvall leder snabbt ut styrkan, men bara för en taktisk omgruppering. De som inte hunnit upp i talarstolen får snart tåga in igen.

KANSKE DRÖMMER några av dem om att en gång stå där och argumentera i en riktig debatt. Det har i så fall Camilla Waltersson Grönvall full förståelse för. Hon fortsätter gärna en ny mandatperiod i riksdagen.
– Fast det skulle innebära att jag inte får vara i ett klassrum på fyra år till. Det är en jobbig tanke. Men jag är privilegierad. Går det bra i valet blir jag jätteglad, går det dåligt har jag det bästa jobbet i världen att gå tillbaka till.

PERSONLIGT
CAMILLA WALTERSSON GRÖNVALL
GÖR Riksdagsledamot (M) tjänstledig 4-9lärare i engelska och svenska i Trollhättan.
BOR Lilla Edet och övernattningslägenhet i Gamla stan.
ÅLDER 45.
FAMILJ Make och tre barn.
KURIOSA Jag vill börja dyka igen.
Det är den ultimata avkopplingen och Västkusten har bättre dykvatten än man kan tro.

Läs mer

 

DALSLÄNNINGEN – Vi ger ökade resurser till skolan i Bengtsfors

 

 3 timmar sedan 2014-09-05   Sida 31 Författare: Camilla Waltersson Grönvall (M) Riksdagsledamot Lilla Edet, Stig Bertilsson (M) Ordförande Bengtsforsmoderaterna

UTBILDNING. På senare tid har vår skola fått kritik. Men vi måste  komma ihåg att varje dag kämpar lärare med varje elev för att de ska kunna uppnå ett stabilt kunskapsintag.

Varje dag i skolan läggs därmed en stabil grund till morgondagens Sverige.
Moderaterna tar skolan på yttersta allvar. Alliansregeringen har stärkt svensk skola. Nu ska vi ta nästa steg för att fortsätta återupprätta kunskapsskolan. Redan nästa år vill vi investera.
För Bengtsfors del innebär det 2,5 miljoner kronor mer från staten till skolan. Under nästa mandatperiod byggs satsningen ut till totalt fyra miljoner kronor mer per år.
Varje elev ska bli sedd.
Därför ska vi minska klassernas storlek och anställa fler skickliga lärare.
Vi vill att varje förälder ska känna och veta att när barnen kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt och blivit väl behandlade. Elevers kunskapsresultat måste höjas.
Därför måste vi satsa på skickliga lärare. Vi vill utöka undervisningstiden i matematik för att alla elever ska nå kunskapsmålen.
Samt vill vi stärka läraryrkets status för att studenten som aldrig tänkte på att bli lärare ska fundera en gång till. Med karriärtjänster, högre lön och mindre pappersarbete förstärker vi läraren som ledare i klassrummet och gör yrket attraktivt igen. Alliansen tillsammans garanterar fortsatt fokus på mer kunskap i skolan.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är tydligt oense om inriktningen och utformningen för svensk skola. Det är därför bara vi som kan lova mer resurser till svensk skola och hålla det löftet.

© Dalslänningen

ttela 5 sep – Lödöse het valfråga för M – Moderaterna vill ha maktskifte i edet

 

 Moderaterna är trötta på det S-ledda styret i Lilla Edet. Man är ute efter maktskifte och sätter in en av sina stötar på Lödöse: Ett nytt mot vid E45:an, ett nytt hyreshus på Ekeberg med tillhörande förskola och en ny högstadieskola är några av förslagen.

LILLA EDET. Moderaterna ställer sig undrande till Socialdemokraternas utspel om en nysatsning på Lödöse, med bland annat ny högstadieskola och förskola. Detta eftersom S i juni röstade igenom en budget som inte tilllät en satsning.
– Vi välkomnar att de ändrat ståndpunkt om Lödöse.
Men hur kan man föreslå saker som man själv tidigare röstat emot? Vi föreslog att vi skulle bygga lägenheter på Ekeberg, detaljplanen är klar, det är bara att sätta igång bygget, det var man emot då. Men nu, efter sommaren, vill man plötsligt satsa, säger oppositionsrådet Peder Engdahl.
Moderaterna vill så snabbt det bara går sätta igång byggnation av hyreshus på Ekeberg i Lödöse. Men vill avvakta med bygget av Ängshöken i Lilla Edet, eftersom det inte finns någon färdig detaljplan och att det ändå lär dröja några år innan byggstart.
I bottenplanet på ett av hyreshusen i Ekeberg vill man ha en flexibel förskolelokal som går konvertera om.
Skolsituationen och förskolan i Lödöse är en annan punkt som M går till val på.
– Man har i dagsläget tre tillfälliga lösningar med moduler, det vill vi komma ifrån och ta ett helhetsgrepp om barnomsorgen, säger Michael Grönlund.
Moderna och ändamålsenliga lokaler för Tingbergsskolans högstadium är ett annat. Här vill man i likhet med S bygga nytt eller bygga om.
– Med bättre lokaler attraherar vi rätt lärare och underlättar för pedagogiken, det ger helt andra förutsättningar, menar Camilla Waltersson Grönvall.
Här ser man också en möjlighet att attrahera folk från närliggande och växande Alvhem på andra sidan kommungränsen.
Ett nytt mot vid E45:an är en viktig punkt för M som tidigare fått det förslaget nedröstat.
– Det är ett halvt mot nu, vill ha ett helt mot med riktiga avfarter. Men det måste vi bearbeta Trafkverket för.
Moderaterna tycker att sossarna tar åt sig äran av en ökad inflyttning – man menar att den till största delen beror på det borgerliga styrets detaljplanarbete under de två föregående mandatperioderna.
– De har inte gjort färdigt en enda detaljplan den här mandatperioden, säger Engdahl.
Man ställer sig också frågan hur Socialdemokraterna ska samarbeta med Vänsterpartiet när det senare vill bromsa farten i Lödösefrågan.

Bildtext: – TRIO. Moderaterna Peder Engdahl, Camilla Waltersson Grönvall och Michael Engdahl tror på ett lyckat

Provinstidingen 4 sep – om Vinster i välfärden, ungdomsarbetslöshet och skolan

 

PROVINSTIDNINGEN DALSLAND

Vinster i välfärden och ungdomsarbetslöshet i all ära, de hetaste frågorna under gårdagens paneldebatt på Karlbergsgymnasiet handlade om skolan.

Bland andra medverkade riksdagsrepresentanter Penilla Gunther (KD) och Camilla Waltersson Grönvall (M), som flankerades av moderatorn Christian
Bruce samt allianskollegorna Johannes Palmqvist FP) och Elena Fridfelt (C).

Läs mer

Lerums tidning 2 sep – Lovade mer pengar till skolan

 

Överst på 2:a sidan i LT idag

lerum

 

Camilla Waltersson Grönvall (M), Norra Älvsborgs förstanamn till riksdagen och lokala representanter från kommunen presenterade moderaternas skolsatsning för Lerum när hon under tisdagen besökte Montessoriskolan i Floda.

Politikerna lovade ökade resurser till Lerum 2015, vilket skulle innebära cirka 14 miljoner kronor. Satsningen ska sedan successivt byggas ut för att totalt omfatta cirka 21 miljoner kronor för att stärka elevernas kunskapsresultat. En stor del av skolsatsningen kommer att gå till minska klasstorlekarna i lågstadiet. Men det handlar även om  mer personal i förskolan, läxhjälp för alla elever från årskurs fyra och sommarskola för de som behöver det från årkurs sex. Det omfattar även mer undervisningstid och vidareutbildning för lärarna.

Ale Kuriren 2 sep – Mindre skolklasser i Ale?

ale

Mindre skolklasser i Ale?

Alliansen vill göra en nationell satsning på skolan redan nästa år. För Ale skulle det innebära cirka 9-11 miljoner kronor från januari 2015. Pengar som välkomnas.– Alliansen tar ansvar för

svensk skola. Vi har ökat resurserna till skola och utbildning med sju miljarder mer per år jämfört med 2006. Under nästa mandatperiod vill vi satsa ytterligare sju miljarder på mer kunskap,

säger Camilla Waltersson Grönvall (M)rån Lilla Edet, riksdagsledamot i Utbildningsutskottet.

En stor del av skolsatsningen kommer att gå till att minska klasstorlekarna i lågstadiet. Men det handlar även om mer personal i förskolan, läxhjälp för alla elever från årskurs fyra och

sommarskola för de som behöver det från årskurs sex. – Det omfattar även mer undervisningstid och vidareutbildning för lärarna. Alliansen vill att alla elever ska bli sedda i skolan för att alla ska få en bra start i livet,

säger Camilla Waltersson Grönvall. Nationell satsning Pengarna som Moderaterna föreslår ska fördelas till landets kommuner i en nationell skolsatsning välkomnas av Ales kommunalråd Mikael Berglund (M)

– Det är glädjande nyheter och det är ett viktigt initiativ som vi självklart välkomnar. Jag tycker det är viktigt att Moderaterna får fortsatt förtroende både i riksdag och kommun så vi kan fortsätta förändringsarbetet.

Det är mycket positivt på gång som jag hoppas vi får möjlighet att genomföra.

Idag är jag i Säffle och Åmål och pratar om att vi Moderaterna tar krafttag mot våld mot kvinnor!!

med riksdagsledamoten  Pia Hallström ordförande för barn- och utbildningsnämnden, Stina Höök, vidare med frågan.

fr pressinbjudan:

Fredagen den 29 augusti kl. 12 kommer de tillsammans med, ett flertal högt uppsatta regionala och kommunala kvinnliga företrädare för Moderaterna både från Värmland och Säffle samt Norra Älvsborg och Åmål, besöka Säffle/Åmåls kvinnojour FRIDA som arbetar för kvinnor och barn som är utsatta för våld och förtryck.

Vi samtalar också om gårdagens trygghetsförslag också! Bland annat skärpta straff för allvarliga våldsbrott, minskad straffrabatt vid flerfaldig brottslighet, begränsad villkorlig frigivning i kombination med förstärkt arbetslinje på anstalt, åtgärder mot våld i nära relationer och skärpta straff för sexualbrott.

 

Alingsås tidning: Riksdagsleda(m)ot besökte sin gamla skola

 

EGGVENA: Frågorna var många till riksdagsledamot Camilla Waltersson Grönvall (M) när hon kom besökte sin barndoms skola. Till exempel: Vad är politik? Kommer du ihåg min pappa? Vad händer med skolan?

Det var andra gången sedan hon slutade som Camilla Waltersson Grönvall besökte sin gamla skola. Född i Vårgårda men uppväxt i Eggvena, ett stenkast från skolan, gav hon många minnesbilder – både för elever, skolpersonal och andra medverkande.
Christina Abrahamsson (M) vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd i Herrljunga var bland annat med liksom Carin Martinsson från Moderaterna i Herrljunga samt rektor Viktoria Andersson.
– Jag har själv varit lärare och brinner för dessa frågor, berättade Camilla.
Sedan 1991 är hon bosatt i Lilla Edet och har ägnat sig både åt kommunpolitik och suttit i riksdagen.
För närvarande är hon förstanamn för Moderaterna i Norra Älvsborg.

Yrkesval
– Just utbildningsfrågor styrde mitt yrkesval och jag vill vara med och driva på den svenska skolan. Under åren som gått har jag bland annat suttit åtta år i SKL:s utbildningsberedning, GR:s utbildningsgrupp och i hemkommunens utbildningsnämnd, fortsatte hon.
Under besöket i Eggvena skola samtalade Camilla och övriga i gruppen om betydelsen av en god skolverksamhet.
På Eggvena skola finns 45 elever och fyra lärare, varav två är förstelärare.
– Förstelärare är en reform som infördes för två år sedan. Allt i syfte att yrkesskickliga lärare ska kunna göra karriär.
Lönedelen är en viktig del, men lärarbristen är jobbig, sa Camilla.

Jantelagen
– Jantelagen är något vi måste få bort i Sverige. Vi är duktiga och tror på kollegialt lärande. Vår regering vill satsa sju miljarder till på skolan, varav Herrljunga kan få tre miljoner i ett första skede och fyra miljoner kommande år.
Därefter blir det mer statliga anslag även i fortsättningen. Det ska bli permanent.
Under dagen kritiserades socialdemokraterna i Herrljunga för att de under mandatperioden satsat pengar på frukost istället för på matematik som de fått pengar för.
– Maktmissbruk, menade flera av dem som var med.

Betyg
Betyg från årskurs fyra diskuterades också. Detta har alliansen föreslagit liksom att införa tio årskurser i grundskolan.
Slutligen berättades att Eggvena skola är en integrerad 1-6 skola. Intill finns en förskola, där Camilla Waltersson-Grönvall och Christina Abrahamsson också gjorde ett besök. Båda är kommunala verksamheter, och efter det begav de sig till den fristående förskolan Igelkotten i Herrljunga.

Bildtext: – BESÖKTE. Riksdagsledamoten Camilla Waltersson Grönvall (M) besökte både Eggvena skola och förskola tillsammans med kommunalrådet i Herrljunga Christina Abrahamsson (M).

© Alingsås Tidning

PROVINSTIDNINGEN DALSLAND Skolpeng efter behov – Åmål. Riksdagsledamoten Waltersson Grönvall (M) besökte förskola

 

Mindre bidrag och ökade omkostnader har gjort läget ansträngt för den privata förskolan Lyckan i Åmål. – Fördelningssystemet borde bli bättre, säger riksdagsledamoten Camilla Waltersson Grönvall (M), som i går besökte verksamheten.

På förskolan Lyckan pratas mer än fem olika språk. Cirka 65 procent av barnen har föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige.
– Det är den absolut högsta andelen i Åmåls kommun, säger Hans Dahlberg, som är ordförande i den ekonomiska föreningen som driver skolan. Även om både föreningen och personalen är positivt inställd till mångkulturalism, så har den också inneburit vissa ekonomiska problem. Flera barn behöver modersmålsundervisning och ibland även en annan slags kost, som är dyr att köpa. Därför efterfrågar skolan mer stöd av Åmåls kommun.
– Det är oerhört viktigt att vi lägger tillräckliga resurser på barnen så tidigt som möjligt. Där har vi nyckeln till en bättre skola, säger Camilla Waltersson Grönvall, som i går gjorde ett studiebesök hos Lyckan.

Bra med blandning
Med sig hade hon regionrådet Martin Andreasson (M), kommunpolitikern Ulf Hanstål (M) och Stina Höök (M), som är ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Säffle kommun.
Lyckan startade 1991 och drivs i fyra lägenheter på Södra Långgatan.
Det geografiska läget är en förklaring till varför skolan domineras av barn med annan etnisk bakgrund. Många asylsökande är bosatta i närområdet.
– Den kulturella blandningen måste ses som en tillgång, men det är också ett bevis på att det finns en bostadssegregation i Åmål, säger Camilla Waltersson Grönvall, som menar att kommunen borde göra mer för att få en bättre spridning av de nyanlända, både i fråga om boende och skola.
I grund och botten handlar problemet om bristande resurser.
– Kommunen har sänkt sitt bidrag till oss. Det innebär att vi får 100 000 kronor mindre i år än tidigare, säger förskolechefen Gunilla Hagström.
Det ansträngda ekonomiska läget innebär framförallt att barnen inte kan erbjudas samma specialresurser som inom den kommunala förskolan.
– Det stör mig något oerhört att alla inte behandlas lika, säger Ulf Hanstål, och får bland andra medhåll av partikamraten Stina Höök.
– I Säffle har vi ett helt annat resursfördelningssystem som innebär att pengarna fördelas mer utefter vilka behov respektive skola har, säger hon.

Nya pengar att söka
Som riksdagspolitiker har Camilla Waltersson Grönvall ingenting att säga till om vad gäller fördelningssystemet i Åmåls kommun, även om hon tycker att det borde bli bättre. Däremot flaggar hon för att det snart finns mer pengar att hämta för Lyckan och andra förskolor som har extra behov.
I våras presenterade Alliansen ett förskolepaket på 650 miljoner kronor som träder i kraft den 1 januari 2015.
– För Åmåls del innebär det en öronmärkt satsning på 3,5 miljoner kronor. Alla huvudmän, oavsett om de är kommunala eller privata, har rätt att söka. Pengarna kan antingen gå till att minska barngrupper eller att höja kompetensen.
Som det låter passar Lyckan in på båda delarna, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Bildtext: – Gunilla Hagström (till vänster), som är chef för förskolan Lyckan, berättade i går om det besvärliga läget som verksamheten har hamnat i för moderaterna Martin Andreasson, Stina Höök, Camilla Waltersson Grönvall och Ulf Hanstål.